carlviking

Jag vill tro att det är så vackert som Astrid beskriver Nangijla och Körsbärsdalen. Att vi åter får träffa dem vi har älskat under hela våra liv och leva med dem igen, för all evighet. Det är så jag vill tro, och det är så jag ser på döden. Jag vill inte se det som ett mörkt slut, jag tror och hoppas att människan, iallafall våra själar är ämmade för något mer än bara mörker.

Idag gick min farmor bort. Hon somnade in, utan smärtor, lugnt och vackert. Hennes ansikte var fridfullt och full av ro. Det var väldigt fint, farmor var fin och hon hade på sig sin favorittröja.

Äntligen får du träffa farfar igen, tack för alla minnen, jag älskar er båda!